Historia

1902 bildades Byggnadsföreningen Folkets Hus på initiativ av logen Tvååker med JR Linder och V Rosenqvist i spetsen. Den 25 april hölls mötet som beslutade att uppföra Folkets Hus lokalen som blev en av de första i den halländska landsbygden.  Man sålde 146 andelar ute i bygderna och den ekonomiska frågan var i stort sett löst. Den första styrelsen bestod av Oscar Christiansson ordf., V Rosenqvist kassör, övr. ledarmöter JR Linder, Adolf Andersson, AH Fahlander, samt EH Holmberg. Firmatecknare utsågs till O Christiansson samt V Rosenqvist.  Läs mer under fliken 1902-63    

Kuriosa: Folkets Hus rörelsen bildades ungefär samtidigt som arbetarrörelsen. Arbetarna hade svårigheter att hitta mötesplatser för sina politiska och fackliga möten. Högerkrafterna släppte inte gärna in arbetarna i befintliga lokaler och markägarna förbjöd möten utomhus då de var rädda för uppvigling. Arbetarna planerade därför för egna samlingslokaler och byggnationerna finansierades i första hand av medlemsavgifter/ägarandelar, lån, bidrag och gratis arbetskraft. Sveriges första Folkets Hus uppfördes i Malmö  på 1890-talet och arbetarrörelsen köpte även Möllevångsparken som blev Malmö Folkets Park. Tanken med parken var att medlemmarna skulle kunna gå på revyer, buskis, sångföreställningar och sedermera byggdes dansbanor och Folkets Park blev känt som sommarnöje nr. 1. Idén att koppla en nöjespark till Folkets Hus spreds som en löpeld genom landet och 1905 bildades Folkets Parkers Centralorganisation (FPC) med syfte att pressa priserna på artister och andra evenemang i anslutna Folkparker.

LO beslöt att från och med 1907 ta ut en avgift på 2 öre per medlem och månad och ur denna fond ge byggnadslån till behövande Folkets Husföreningar. 1922 slopades dessa avgifter.

För att kunna finansiera driften och underhåll så hyrde man ut lokalerna samt anordnade framför allt danstillställningar och senare även bio.

År 1933 bildades Folkets Husföreningarnas centralorganisation, vilken 1937 ombildades till Folkets Husföreningarnas riksorganisation med egen arkitektbyrå. I denna förening ingår också Sveriges Folkbiografer AB, Svenska AB Nordisk Tonefilm och Folkrörelsernas Program AB.

Först 1942 fick kommunerna möjlighet att engagera sig ekonomiskt i föreningarna efter ett riksdagsbeslut.

På 1960-talet minskade intresset för bio efter att allt fler skaffade Tv och på de senare årtionden fram till dags datum så är den huvudsakliga användningen av Folkets Hus, förutom uthyrning av festlokaler, olika företag och föreningar som hyr lokaler och allt fler bygger om till dagens It-miljö med möjlighet till digitala konferenser och andra sammankomster.

Folkparkerna Sverige med ca 150 folkparker runt om i landet och Folkets Hus Riksorganisation med ca 650 Folkets Hus bildade tillsammans den nya riksorganisationen Folkets Hus och Parker år 2000.

Folkets Hus och Folkets Park har varsin bakgrund men liknar varandra. Gemensam var tanken om en mötesplats för alla människor.

Comments are closed.

viagra